Dubben

Till Er Från Oss

Det är enkelt att börja ett tal med tack. Så jag säger tack, tack från oss alla. Jag vet att vi alla går härifrån med en ryggsäck full av ny kunskap. Och denna gång tror jag att vi fortsätter bära ryggsäcken med oss och inte slänger den innanför dörren när vi kommer hem.

Vi har alla en mening med livet. Och så har även ni, ni har delat med er av den kunskap ni har och den är stor. Ni har gett oss ännu en mening till vårt stycke som vi ska bära med oss genom alla år vi har kvar att leva.

Vi började med latinska ord i vår kropp och som vi bär med oss varje dag men som vi inte hade en aning om och vi hade inlärningsteorier med oss som vi inte hade en susning om att vi kunde egentligen. Ni öppnade ögon, själ och hjärta och fyllde våra huvud med ny kunskap. Många gånger blundar man för verkligheten men jag tror inte någon av oss blundar så lite som vi gör nu.

Vi hoppas att vi har satt frågor och meningar även hos er som ni kan bära med er. Vi hoppas att vi har utvecklat inlärningsteorin hos er och kanske lärt er något nytt.

Ni har utvecklat egenskaper hos oss alla som vi redan hade med oss från början, men som vi då hade dolt väl för att undvika den.

Christina sa en gång; Alla har vi ett symtom. Och under utbildningens gång har vi nog alla sett symtom på oss själva som tytt på att vi har varit mycket sjuka i både kropp och själ. Men efter hand har vi kommit underfund med oss själva och symtomet kommer nog visa sig. Men denna gång är vi mer öppna till att förstå vad det är och arbeta oss igenom det.

Vi kommer vara öppna och prata med mer erfarenhet men vi vet även när vi ska vara tysta. Vi kommer möta nya människor och ibland kommer vi att få backa halvvägs och vi kommer även möta dem halvvägs på vägen.

Vi har nu en grund och den ska vi nu bygga på och göra större för framtida mål och val. Vi vet nu hur vi ska plåstra, lägga om och lindra andras sår. Vi har lärt oss sy ihop små psykiska sår. Vi möter nära och kära och våra framtida patienter med trygghet.

Människor kommer fascinera oss nu och i hela våra liv.

Så jag säger åter igen tack, tack från oss alla och jag önskar Christina, Lotta och mina undersköterskorvänninor som vi så fint kan kalla oss nu, jag önskar er all lycka med jobb, familj, vänner och vår egna framtid.

Så det är med varmt hjärta som jag säger Hejdå och vi ses sen igen.

SNYFT SNYFT ! Sorgligt och vara utan er allihop nu :'(

Jag funderar och tänker ibland. . .

Jag trivs själv, och jag vet inte. Ibland vill jag nog inte släppa in människor på mitt liv. Inte för att jag inte kan, jag vill inte belasta andra människor.

Det är svårt att säga att man känner mig, det ska mycket till för att komma in i mitt inre och veta allt. Ska man komma fram till min mittpunkt så måste man vara en stark människa själv. Man måste vara förberedd på en hård saning. Men även på stunder som har varit mina livs glädjestunder. . .
Vill du ha mig så får du ta mig som jag är . . . Inte som jag var . . . Utan som jag är nu.
Lär känna mig om du ska känna mig . . .
Alla har vi en osynlig mask vi bär. Jag tar inte av min mask för vem som helst. . . .

Jag lovar att den kille som får ner mig på jorden med båda fötterna och håller mig här och svävar in i min vardag utan att märkas med dumma kommentarer, grym svartsjuka och kontrollbehov.
Att han delar mina intresse och jag hans. Att han delar med sig av sitt och jag mitt. Att vi kan prata i timmar utan att det blir tyst. Men även att han kan dela tystnaden med mig i en bok eller till tvn.
Konsten i ett förhållande är inte att ändra sig för varandra, utan anpassa sig med varandra och den andras vardag.
Och jag vill ha bra konst, inte en dum konst jag hänger upp och tar ner för att jag tröttnar på den och lägger undan den. . .
Hela vardagen ska inte försvinna bara för att man träffar någon.
Ett förhållande ska inte vara en saga som slutar, det ska vara en saga man gör nya kapitel till hela tiden.

Tss, nej jag tror inte på mirakel men jag tror på annat. Jag har min tro och mitt hopp.

Jag lovar att hålla mitt ord, men tills dess är jag en utmaning. Är du rädd för en utmaning ?

Nej det är ingen kontaktannons. Bara min ord, ord som jag lovar att hålla.

I annat fall gör jag min egen konst och målar den som jag vill ha den. För jag tycker om ensamheten med mina hundar.
Alltid ensam men aldrig själv. 
 

;)


Imorgon ska jag ta mig en sovmorgon ! Ska njuta av att klockan inte ringa för att stiga upp och fixa allt i en massa stress. Men det gör inte mig något för jag har semester.. . . .

Lägger upp mitt tal sen då :D